fredag 23 mars 2018

De globala finansmarknaderna 2018

Vecka 12 - 19/3-25/3

Större nedgångar på 5-6% på de stora aktiemarknaderna runt om i världen: USA, Asien och Europa. LIBOR fortsätter att gå upp snabbt, 3mån USD slutar veckan på 2.28%. LIBOR-OIS vilket i princip är differensen mellan LIBOR och Feds styrränta ökar kraftigt och är högre än den varit på länge. Deutsche Banks aktie går dåligt deras CDS börjar det skrivas om igen. Bitcoin på 8600 USD i slutet av veckan. Trump annonserar stora tullar på teknikprodukter ifrån Kina, fler tullar mot stora delar av världen kommer, det drar ihop sig till handelskrig.

LIBOR - OIS sedan 2010, spread nu på 57bps

måndag 26 februari 2018

Bostadsutvecklarna kraschar nu, utbudet ökar snabbt

2016 skulle ju marknaden krascha, jag hade fel! Jaja, så kan det gå, men nu kraschar i alla fall bostadsutvecklarna som säljer knappt något just nu! Men priserna ser ut att dröja innan de går ner ordentligt pga optimistiska säljare. Framtiden för bostadsutvecklarna ser inte positiv ut.

JMs sålda bostäder dyker 25% medan bostäder i produktion ökar
















Det var JM och deras kvartalsrapporter.

OPs försäljning störtdyker, medan bostäder i produktion ökar
















Tidningarna säger att nu i början på 2018 har det stabiliserats! Men, utbudet på Hemnet ökar kraftigt även i Januari. Det ser ut att finnas en motvilja bland säljare att sälja på låga priser. Finns nog många stackare som är tvingade att sälja. Högre utbud leder till lägre priser, om inte efterfrågan plötsligt ökar. Efterfrågan skadeskjuts istället med bankernas bolånetak och statens nya amorteringsregler. Här kan vi se hur utbudet minskade när priserna gick upp och ökar (snabbt) när priserna går ner. Det är inte svårt att gissa vartåt priserna är på väg framöver.

Data t.o.m Januari 2018 från Omni som i sin tur hänvisar till Hemnet















För ordningens skull så kan du läsa lägenhets-priserna/-volymerna i Stockholms Län här. Försäljningsvolymerna är totalt sett ungefär samma som förra året, priset för närvarande är stabilt, men utbudet ökar. Om priserna skall stabiliseras på sikt måste försäljningsvolymerna öka en hel del.

Källa: Penates

fredag 2 februari 2018

Varför går Bitcoin upp? En nybörjarguide till Bitcoin

Vad är Bitcoin? Varför finns Bitcoin? Hur fungerar Bitcoin? Detta är en guide på svenska för nybörjare för att förstå Bitcoin. Denna guide utgår från de basala koncepten.

Vad är Bitcoin?

Det råder oenighet om Bitcoin är en valuta i ordets rätta bemärkelse eller inte, men vad tyckare tycker spelar ingen roll. Du kan genomföra transaktioner i Bitcoin från en Bitcoinplånbok till en annan Bitcoinplånbok. Det går att köpa och skicka oerhört små andelar av en hel Bitcoin. På det viset fungerar Bitcoin precis som sedlar och mynt av valutan svenska kronor exempelvis, dessa kan du räcka över från din plånbok till någon annans plånbok. Inom Bitcoin finns dock inte mynt och sedlar med olika valörer, utan man skickar decimaltal av Bitcoin som subtraheras ifrån din nuvarande balans av Bitcoin i din Bitcoinplånbok och adderas då också till mottagarens Bitcoinbalans på samma sätt. Bitcoinplånböckerna är program eller appar till dator, mobil och surfplatta. Bitcointransaktionerna skickas över internet och utan mellanhänder i form av banker. Bitcoinplånböckerna kan laddas ner helt anonymt via internet, du behöver inte visa legitimation för någon, det enda du behöver är en dator och uppkoppling till internet för att ta emot Bitcoin.

Jag inser nu att detta stycke ovan kanske inte svarar på frågan "Vad är Bitcoin?" utan istället beskriver hur Bitcoin fungerar. Eftersom Bitcoin är svårt att definiera så tycker jag det är bättre att demonstrera vad Bitcoin kan göra för att få förståelse för vad det är.

Varför går Bitcoin upp?

Totalt finns det för närvarande närmare 17 miljoner hela Bitcoin och omkring år 2032 så kommer samtliga 21 miljoner ha blivit myntade/skapade. Det vill säga, det kommer inte finnas fler än 21 miljoner hela Bitcoin, det är en regel i Bitcoinprotokollet. Utbudet av Bitcoin är alltså begränsat per definition.

När man köper Bitcoin så bidrar man till att värdet på dessa går upp eller bibehålls eftersom utbudet är begränsat, det handlar alltså om vanligt ekonomiskt utbud och efterfrågan för vilken vara som helst. Om 1 miljoner människor vill köpa Bitcoin så kommer värdet per Bitcoin vara lägre än om 100 miljoner människor vill köpa Bitcoin, eftersom att utbudet är begränsat. Och Bitcoin går upp i värde när allt fler vill köpa Bitcoin till sin egen Bitcoinplånbok.

Så den intressanta frågan är egentligen inte "Varför går Bitcoin upp?" utan istället "Varför vill människor köpa Bitcoin?". Det finns en stor mängd svar på denna fråga, varenda köpare har sin egen motivering, och tillsammans (men inte enskilt) bidrar dessa svar till att hålla uppe och öka efterfrågan på Bitcoin. Några anledningar till att människor vill köpa Bitcoin:

  • Att Bitcoin är världens säkraste finansiella system. De Bitcoinhack som du eventuellt har läst om rör Bitcoinbörsernas egna mjukvara, inte mjukvaran i de vanligaste Bitcoinplånböckerna.
  • Att det går att skicka och ta emot Bitcoin utan legitimation, kontroll och mellanhänder.
  • Att utbudet av Bitcoin är begränsat till 21 miljoner, istället för att Riksbanken på eget bevåg kan skapa nya kronor ur tomma intet genom att starta sedelpressen. Penningpolitiken i Bitcoin är denna enda.
  • Att du och endast du själv genom en Bitcoinplånbok kan ansvara för förvaringen och säkerheten av dina Bitcoin på samma sätt som du kan stoppa sedlar i madrassen.
  • Att du kan skicka Bitcoin utrikes lika lätt och på samma sätt som du skickar Bitcoin inrikes.
  • Att Bitcoin är förhållandevis anonymt (dock inte helt anonymt). Det är inte nödvändigt med någon identifierbar information på blockkedjan eller på varje transaktion som anger vem som äger vad.
  • Att det inte går att censurera Bitcointransaktioner, det vill säga, ingen bank eller annan mellanhand kan stoppa en stor eller liten Bitcointransaktion.
  • Att Bitcoin bygger på yttrandefrihet och frivillighet istället för statens tvång. Av samma anledning blir det omöjligt för sekulära stater att förbjuda Bitcoin.
  • Att staters förmåga och potential att samla in och sammanställa information om vem som äger eller skickar Bitcoin är kraftigt nedsatt och nästan obefintlig.
  • Att Bitcoin alltid fungerar och du kan skicka pengar dag som natt, ett nytt block med nya transaktioner kommer alltid var tionde minut. Till skillnad från bankernas bankdagar.
  • Att Bitcoin står helt utanför bankernas kontroll, bankernas sårbarhet och att du inte behöva lita på någon bank när det gäller förvaring av pengar.
  • Att regeringar runt om i världen inte kontrollerar Bitcoin, utan att istället att de individer och företag som deltar frivilligt i Bitcoin tillsammans sätter reglerna och verifierar Bitcoinprotokollet.
  • Att Bitcoin är kapitalistiskt, den mest fria marknaden som finns. Till skillnad från dagens finansiella system som kvävs av staters centralplanering, bankregleringar och statliga insättningsgarantier som gör att skattebetalarna får stå för notan om banker går omkull.
  • Frihet från regleringar. Regleringar kväver ekonomisk frihet och är ofta en förevändning som socialister använder för att öka medborgarkontrollen. Men Bitcoin är i grunden en frihetsrörelse och friheten från regleringar kommer frigöra Bitcoins användare finansiellt.

Genom historien har det funnits mängder av olika typer och system av föremål eller pengar som tjänat som en handelsvara. Att dagens finansiella system används betyder inte att alls att det kommer användas i framtiden. Om du vill läsa mer om vad pengar egentligen är, läs här.

En jämförelse mellan nuvarande banksystem och Bitcoinsystemet

Den stora skillnaden mellan det nuvarande banksystemet och Bitcoinsystemet är att de kommersiella bankerna lånar ut de pengar som du sätter in på bankkontot till sina andra kunder. Om bankens alla insättare sedan vill ta ut sina pengar samtidigt så går inte det för att banken endast har en bråkdel av alla insättningar i likvida kassamedel som de kan betala ut direkt, resten av insättningarna är utlånade och kan ej återfås på kort tid. Detta kallas på engelska för 'fractional reserve banking' och det är något vi slipper med Bitcoin. De enda sättet att i dagens finansiella system med fiatvalutor undkomma 'fractional reserve banking' är att endast äga kontanter utfärdade av Riksbanken och inte sätta in några pengar på banken. Men inte ens då är dina kontanter finansiellt säkra eftersom Riksbanken hela tiden utfärdar mer pengar, dvs dina besparingar i kontanter blir långsamt men ihärdigt mindre värda då utbudet av kontanter och pengar ökar. Att utbudet av kontanter och pengar ökar beror i regel på att stater väljer ha ett positivt inflationsmål som är 2% (istället för 0%).

Vad anledningarna till inflationsmålet är positivt? Här kan var och en spekulera och lita inte på vad makroekonomer/experter säger. Makroekonomi är på sin höjd pseudovetenskap, makroekonomer hittar alltid svaren som de önskar sig på något vis. Men om man är lite misstänksamt lagt så kan man anta att politikerna gett målet 2%  till Riksbanken så att de skall kunna låna pengar idag som tack vare inflation blir mindre finansiellt belastande att återbetala imorgon. De som lider skada av detta är alla pensionärer och andra som vill spara de pengar som de arbetat ihop.

Bitcoinsystemet är mycket avancerat både tekniskt och ekonomiskt. Den som skapade Bitcoin, som går under pseudonymet Satoshi Nakamoto, måste haft en otrolig insikt och förståelse för både teknik, psykologi och ekonomi. Bitcoin skapades 2009 vilket var under den globala finansiella kreditkrisen. Det är naturligtvis så att Satoshi Nakamoto kom på tanken att det nuvarande finansiella systemet inte längre var gott nog, Satoshis tanke med Bitcoin är att det skall ersätta dagens finansiella system. Med hans egna ord "either Bitcoin will be nothing or it will be everything".

Hur fungerar Bitcoin?

Bitcoin är ett så kallat distribuerat system som använder en distribuerad databas. En databas är som ett enormt Exceldokument med mängder av blad, rader och kolumner med strukturerad data. En distribuerad databas är inte helt olikt de fildelningssystem som funnits och finns som Kazaa, Napster och BitTorrent. I princip innebär det att kopior av den data som används finns på mängder av datorer runt om på internet i ett så kallat peer-to-peer nätverk. I Bitcoins fall så kallas denna distribuerade databas för en blockkedja ('blockchain'). Och varje nod i peer-to-peer nätverket har en kopia av blockkedjan och en uppdaterad kopia av blockkedjan kan laddas ner till din nod genom att ansluta till andra noder. Den huvudsakliga programvaran som implementerar Bitcoinprotokollet kallas för Bitcoin Core och vem som helst kan köra det programmet på sin dator, det fungerar både som en plånbok och som en nod. Det finns programvara som bara fungerar som en plånbok. Men blockkedjan är just nu knappt 200 gigabyte så du behöver en ganska stor hårddisk eftersom hela blockkedjan lagras på din hårddisk. Att det kallas för blockkedja beror på att databasen är strukturerad i block (byggblock) där varje nytt block ansluts till det näst nyaste blocket.  Och det näst nyaste blocket ansluts i sin tur sedan tidigare till det tredje nyaste blocket och så vidare till block nummer 1. De byggs "på hög". I skrivande stund har det skapats ungefär en halv miljon block sedan Bitcoin startades och ett nytt block skall skapas var 10:e minut. I varje block sparas omkring 2,000 Bitcointransaktioner.

Decentralisering

Anledningen till att Bitcoin tillämpar ett så kallat distribuerat system är av flera anledningar, men det är framförallt för att uppnå en decentraliserad struktur i nätverket. Det finns ingen makthavare, stat eller organisation som kontrollerar Bitcoin, utan konsensus bland noderna dikterar Bitcoinprotokollet. Detta är mycket attraktivt för de som värderar frihet högt. Nätverket går inte att stänga av eftersom att tusentals noder runt om i världen ständigt och självständigt laddar ner och verifierar transaktioner i nya block från noder som de ansluter till. För att stänga av nätverket skulle man behöva stänga av varenda nod i nätverket globalt, vilket i praktiken inte går att göra utom lokalt på platser där yttrandefriheten är begränsad som i Kina. När ett nytt block skapas så laddar varje nod i nätverket ner detta block från någon ansluten nod, Bitcoin Core har flera anslutningar löpande som standard, det finns ingen central punkt. Därefter kontrollerar Bitcoin Core-programmet att transaktionerna i blocket och blocket som sådant följer de regler som gäller för Bitcoinprotokollet, om reglerna följts så läggs detta nya block till det näst nyaste blocket, och med detta så börjar programmet distribuera detta block till andra noder.

Mining

Du kanske har stött på begreppet mining (på svenska 'gruvdrift') när det gäller Bitcoin men inte riktigt förstått vad det innebär eller hur det fungerar. Bitcoin mining är själva processen som skapar nya block med transaktioner. Att det kallas för mining beror på att denna process för närvarande skapar nya Bitcoin, lite på samma sätt om när en guldgruveoperatör hittar nytt guld i gruvan. När ett nytt block hittas av en miner så skapas samtidigt några nya Bitcoin som går till minern/gruvoperatören.

Men varför används denna process över huvud taget? Jo för att problemet med valuta och pengar (även fiatvaluta) är att individer otvivelaktigt kommer försöka spendera pengar fler än en gång om det är möjligt, så kallad 'double spend' eller rent av förfalskning av pengar. När det gäller fiatvaluta så fungerar centralbankerna som kontrollorgan att de kommersiella bankerna inte spenderar pengar dubbelt eller att sedlar och mynt inte förfalskas. När det gäller kryptovaluta som Bitcoin är det just själva miningprocessen som förhindrar 'double spending'.

När en nod skall skicka en transaktion skickas denna obekräftade transaktion till anslutna noder. Dessa anslutna noder skickar sedan vidare denna obekräftade transaktion till de noder som de i sin tur är anslutna till. På under 1 sekund har de flesta noder i nätverket globalt fått kännedom om denna obekräftade transaktion och lagt den till en lista av obekräftade transaktioner. I samband med att noden anmäler sin obekräftade transaktion till resten av nätverket så anges också av den skickande noden hur stor transaktionsavgift som transaktionen inkluderar.

Gruvoperatörerna (miners) har sedan särskild mjukvara som dels laddar ner denna lista med obekräftade transaktioner och dels börjar analysera transaktionerna. Det är så att miners inte bara får nyskapade Bitcoin när de hittar ett block, utan de får också transaktionsavgiften från respektive transaktion som inkluderas i de block som de hittar. Miners har därmed incitament att inkludera de transaktioner i nästa block som har högst transaktionsavgift eftersom att antal transaktioner i varje block är begränsat enligt Bitcoinprotokollet. Anledningen till att antalet transaktioner är begränsat beror på att varje individ skall kunna köra Bitcoin Core på sin egen dator och verifiera varje transaktion i blockkedjan helt på egen hand, det vill säga decentralisering. Om antal transaktioner per block inte begränsades i Bitcoinprotokollet skulle det innebära att varje nod snabbt skulle använda enorm datakraft och hårddisk eftersom hantering av alla transaktioner i världen skulle innebära miljontals transaktioner per minut.

Miners analyserar då vilka transaktioner som är aktuella att inkludera i nästa block genom att titta på transaktionsavgift och efterlevnad av Bitcoinprotokollet. Med hjälp av kryptografi (därav namnet kryptovalutor) och analys av tidigare transaktioner i blockkedjan kan Bitcoinprogrammet avgöra om en eller en fraktion av en Bitcoin kan spenderas, dvs om den som försöker skicka transaktionen har rätt nyckel och om dessa Bitcoin inte redan har spenderats. Det är nämligen så att varje varje Bitcoinplånbok innehåller ett antal Bitcoinadresser och varje adress är lite som ett bankkonto fast utan banken då. En Bitcoinadress kan ha en positiv mängd Bitcoin associerat till sig, och summan av balanserna på varje adress utgör den totala summan med Bitcoin i Bitcoinplånboken. Till varje adress hör nycklar som kan låsa upp de Bitcoin som ligger lagrade på respektive adress. Det är av yttersta vikt att dessa nycklar skyddas från att någon annan kommer åt dem, i Bitcoin Core finns det en funktion som krypterar nycklarna med en lösenordsfras. Om någon annan får fatt i de privata nycklar som tillhör din plånbok kan de ta alla Bitcoin i din plånbok. Nycklarna är i praktiken för en människa oläslig uppsättning tecken.

Så varje gruvdriftsdator har alltså valt ut ett antal transaktioner som skall inkluderas och sedan utför denna gruvdriftsprogramvara en serie beräkningar mycket snabbt för att hitta ett uppsättning med transaktioner som följer reglerna. Och i praktiken går detta faktiskt mycket snabbt för en dator. Det finns miljontals med specialbyggda chip i världen som försöker hitta nya block men Bitcoinprotokollet anger att ett nytt block skall skapas var 10:e minut. För att reglera intervallet även när antalet chip som gör dessa beräkningar ökar snabbt så använder man så kallat 'Proof-of-Work', vilket i praktiken innebär att alla dessa chip tillsammans gör en stor serie onödiga beräkningar till det att ett av dessa chip hittar en lösning som följer Bitcoinprotokollet vilket även inkluderar att hitta ett särskilt svar i en serie med slumpvisa beräkningar. Läs på om Proof-of-Work vid intresse, men i den här guiden anser jag det inte nödvändigt att hela förstå den tekniska bakgrunden utan det får bli vidare efterforskningar. Men anledningen till att fler och fler gruvdriftchip (ASIC-chip) ansluts till nätverket är för att värdet på Bitcoin ökar och därmed ökar värdet på varje nytt block som man hittar. Och eftersom man får Bitcoin för varje block man hittar så är det för miners smart att köpa fler ASIC-chip som söker en lösning eftersom att de då har större chans att hitta ett block. Dock är själva processen något kostsam att hålla i drift med avseende på hårdvarukostnad och elkostnad, vilket i sig begränsar miners till att försöka göra vinst. Dvs att de block som de hittar skall vara värda med än kostnaderna för hårdvara och elektricitet.

Anonymitet 

Det är faktiskt på sin plats med en liten utvikning om just anonymitet också. I dagsläget är det möjligt att följa flödet av Bitcoin på blockkedjan i varje transaktion. Så om du till exempel köper Bitcoin på en Bitcoinbörs och sedan överför Bitcoin till en egen plånbok så kommer åtminstone Bitcoinbörsen känna till att du troligtvis fortsatt äger just dessa Bitcoin eftersom att det går att se när Bitcoin överförs mellan olika Bitcoinadresser. Om du skickar dessa till dig själv igen men till en ny Bitcoinadress blir det förstås mer otydligt att just du fortfarande äger dessa Bitcoin. Men det skall sägas att det är betydligt svårare att följa vem som äger vad inom Bitcoin jämfört med det traditionella banksystemet eftersom varje Bitcoinadress inte har någon personlig information kopplat till ägaren egentligen. Utan det enda som bevisar ägarskap av Bitcoin är innehavet av de privata nycklarna till respektive Bitcoinadress. Vidare är det troligt att anonymiteten inom Bitcoin kommer att öka inom de närmsta åren till i det närmaste total anonymitet, det finns i den tekniska planen hos de som utvecklar Bitcoin Core. För miners är anonymiteten i det närmsta komplett då de får nya fräscha Bitcoin när de hittar ett block, Bitcoin helt utan tidigare historik.

Lightning Network

För läsaren som varit lite extra uppmärksam kan tanken ha uppstått hur hela världen skall kunna använda Bitcoin om endast 2,000 transaktioner kan behandlas var tionde minut eftersom det endast blir närmare 300,000 per dygn. Det räcker långt ifrån hela jordens befolkning på 6 miljarder. Denna fråga har alltid varit en de mest kritiska frågorna för Bitcoin och under 2017 var osäkerheten stor gällande just hur Bitcoin skall bli någon som alla kan använda. Efter mycket om och lanserades dock Bitcoins lösning på detta problem i mitten av Januari 2018. Det kallas Lightning Network.

I korthet innebär Lightning Network följande. Två noder i Lightning Network betalar in ett godtyckligt antal Bitcoin i en så kallad betalkanal som egentligen är 2 vanliga Bitcointransaktioner. Exempelvis, Lightningnoderna betalar in 1 Bitcoin var (dvs 2 totalt) till denna kanal. Inom Lightning Network kan sedan noderna vikta om fördelningen av dessa 2 Bitcoin direkt mellan varandra ett oändligt antal gånger, till exempel så att den ena noden har 0.5 Bitcoin och den andra har 1.5 Bitcoin. Beviset på Bitcoinägarskapet görs med ofelaktig kryptografi i varje kanal. När dessa noder sedan bryter kanalen registreras nettobalansen igen på blockkedjan som vanliga Bitcointransaktioner. Med andra ord registreras endast den första och den sista omviktningen i Lightningkanalen på själva Bitcoins blockkedja.

Om sedan dessa 2 noder sedan etablerar ytterligare kanaler med andra Lightningnoder i Lightningnätverket kan de överföra Bitcoinbalanser från noder längre bort i Lightingnätverket. Men nu börjar det blir rejält mer komplicerat och går utanför denna artikels ambitionsnivå. Googla lite så hittar du hur mycket information som helst om Lightning Network.

Joina vår globala sekt, hitta oss på Twitter - HODL!

För de som tror på Bitcoin blir det i det närmsta religiöst. För de som stödjer Bitcoin och vill att det skall lyckas så skall du inte sälja dina Bitcoin, du skall HODL. Läs på mer om Bitcoin här.

Allt bra snack om Bitcoin händer på Twitter. Dessa riktiga cypherpunks bör du följa på Twitter: @WhalePanda, @lopp, @fluffypony, @SatoshiLite, @theinstagibbs, @NickSzabo4, @peterktodd, @adam3us, @jfnewbery. Lyssna inte på ekonomer med förföriska röster, ekonomer är ute på djupt vatten när det gäller kryptovalutor, de vet inte riktigt vad de pratar om. Dessa cypherpunks är istället grymma både på marknadsekonomi och kryptovalutateknik. Lyssna inte på makroekonomer i tidningarna och media, de har ingen aning om vad det pratar om.

måndag 29 januari 2018

Jordan Petersons debatt mot Cathy Newman på Channel 4

För den som bryr som hela samhällsdebatten är denna debatt årets debatt inom feminism, jämställdhet och genusfrågor. Något du inte får missa, väldigt "educational". 30 minuter lång och på engelska.

Debatten rasar mellan journalisten Cathy Newman och den kanadensiske psykologiprofessorn Jordan Peterson på engelska Channel 4. Cathy Newman pepprar på med de vanligaste känsloargumenten som för det mesta är svåra att svara på i en social omgivning med vänner, familj eller kollegor om man inte väljer sina ord extremt väl. Som tur är har Jordan Peterson fått gott om träning på att svara på dessa frågor.

När var och en som inte är proffs försöker debattera sådana här frågor hamnar man i knepiga sociala situationer om man argumenterar emot en feminist eftersom att de ofta dikterar den sociala normen. Ofta är deras argument helt huvudlösa, men ingen säger emot av rädsla att inte vara nog feministisk. Hela feminismen har drivit Sveriges män att bli "kärringar", vi behöver vikingar som kan skydda våra lagar och våra familjer. Vikingar som kan arbeta hårt och bygga ett ståndaktigt samhälle. Tillika behöver vi män som är bra närvarande pappor och bejakar sina känslor. Att vara man i det moderna samhället är att kunna ta ansvar för familjen mer än att bara betala för maten på bordet, man får vara närvarande också som pappa.

Jordan Peterson manövrerar ut Cathy Newmans argument fullständigt och gör en saklig sakframställning i varför total jämställdhet inte nödvändigtvis är önskvärt men likabehandlig är det. Jag personligen tillämpar likabehandling med eftertryck men tycker att den här fixeringen att män och kvinnor skall göra exakt lika är hela förkastlig, ingen vill det, inte män och inte kvinnor. Det är bara rabiata feminister som fått det som en fix idé, och fram till nu har de fått gå icke emotsagda. Vidare framstår faktiskt Cathy Newman som en ordvrängare och vid upprepade tillfällen får Jordan Peterson rätta hennes tolkning av vad han säger.

Jordan Petersons poäng är också att män bör växa upp och ta ansvar och det verkar vara något som fastnar i hans publik. Jag håller med där, många män låter sig "hunsas" runt, är veka eller klarar inte av ansvaret att vara till exempel familjefader. Time to grow up! Har hört flera kvinnor hålla med om att de söker män som kan ta ansvar och vara manliga.

Låt män vara män och kvinnor vara kvinnnor utan grupptryck. Låt folk vara ifred och sköt ditt eget.

I intervjun hinner de också avhandla yttrandefrihet och varför det är viktigt, dvs för att reda ut sanningen även om den är jobbig och inte alls stämmer överens med ens egen referensram och kunskapsdatabas. Att vara emot yttrandefrihet är att utöva någon slags förmyndarskap vilket totalitära regimer eller många socialdemokrater älskar. Medborgare förtjänar friheten och respekten att få tänka själva och sedan gå till beslut.

söndag 7 januari 2018

Leif Östling: Vad fan får jag? Om skattebetalning

Jag bestämde mig för att gräva lite djupare i detta och gå till grunden med intervjun och lite mer.

Pengarna, 30 miljoner kronor placerade i Malta och Luxemburg, fakturerades in hans investmentbolag där under tiden han jobbade i Nederländerna och inte var skriven i Sverige och för ett uppdrag för japanska Toyota. Dessa arvoden har han sedan använt genom sina bolag där för att köpa aktier bland annat i svenska börsbolag. Kapitalvinstbeskattningen och bolagsskatten är lägre i båda dessa EU länder. Från dessa två bolag har Östling inte tagit någon utdelning, utan tillgångarna ligger kvar orörda. Därför har det inte heller funnits någon utdelning för Östling som privatperson att beskatta i Sverige. Däremot betalar de två bolagen skatt till Sverige respektive Tyskland. För de svenska aktierna som ligger i Luxemburgbolaget betalas källskatt på 15 procent på utdelningen. I Maltabolaget finns det enbart aktier i tyska företag. Han har betalat skatt 180 miljoner kronor i Sverige och Tyskland sedan 2010, enligt egen uppgift (dvs långt mer än de 30 som rubriken avser).

Så här sa han i intervjun: "Jag tycker jag gjort rätt för mig i Sverige, mer än de flesta andra. Jag har betalat för minst 1000 skattebetalare. Då tycker jag andra skall acceptera att jag har dessa pengarna utomlands. Det finns anledningar att man har pengarna utomlands, när skattesatserna är så väldigt olika så blir det på det här sättet. Det finns ju alltid en egoism i det hela, man frågar sig också: om man betalar in 20-30 miljoner per år - vad fan får jag för pengarna? Man får ju inte mycket för pengarna."

Politikerna har i omgångar format våra skattesystem så att de fungerar precis på detta sätt, det är ingen tillfällighet. Precis detta skatteupplägg där man registrerar ägarbolagen i Luxemburg är oerhört vanligt inom EU, just för att de har lägst skatt. Det var praxis under min tid på banken i London. En av EU viktigaste grundpelare är fri rörlighet för kapital och varor inom EU. För de som ifrågasätter Östlings agerande ur ett moraliskt perspektiv blir det ekvivalent med att ifrågasätta syftet med EU och den gemensamma marknaden. EU vill att man skall kunna göra så här.

Sedan skrev Jesper Sandström på SvD en artikel om denna story som stämmer väl överens med min egen synvinkel. Som jag läser artikeln skall man med största styrka ifrågasätta vad skatteinbetalningarna går till.
offentliga utgifter statens budgetfördelning
Källa: Ekonomifakta
Östling har också historiskt varit i tidningarna med uttalanden. Det inkluderar att tyskarna är duktiga på att förlora krig (skämtsamt så jag tycker det är ok), att fackföreningarna i Tyskland inte har vetorätt (detta fick han sparken av VW för, troligtvis en öm punkt), hade egna teorier om att yrkesval kan vara genetiskt betingat (vilket stämmer eller inte, vet inte vad forskningen säger) och hade egna teorier att anledningen få kvinnor i ledande positioner berodde på att de inte spelat lagsporter och fått ledarträning där (han borde utgått från fakta från forskning, inte egna teorier).

Om jämställdhetsarbetet på Scania har han kritiserats, här är ett utklipp: "Leif Östling har tidigare berättat att han är mot kvotering - men tycker inte att han har någon skuld till snedfördelningen på Scania. - Det grundläggande problemet är att skolan håller på att blir ett matriarkat. Det finns bara kvinnliga lärare kvar och det ger en väldigt skev bild till barnen av hur det är att arbeta inom industrin, säger Leif Östling. För få kvinnor söker sig vidare till tekniska utbildningar och orsaken är en gammalmodig syn på industriarbete, menar Leif Östling."

Är han en gammaldags patriark? Med allra största sannolikhet. Förtjänar man rikstäckande karaktärsmord för detta? Naturligtvis inte. Jag tycker istället det verkar som att han är en person som talar det han tänker (klarspråk), något som du själv efterlyser mer av. Om han sedan har fel i sak är kritik befogad.

PS Jag läste för någon vecka sedan intressant statistik som visade att könsfördelningen inom yrken är snedare i Sverige än i de flesta fattiga länder. DS

Jag ser en samhällsutveckling där journalister och kändisar agerar lynchmobb i en häxjakt och där man med breda penseldrag drar slutsatser i frånvaro av fakta.

Eftersom att alla håller med måste det vara sant! 😨 (NEJ!!!!)

Överlag tycker jag det är superviktigt att ifrågasätta och undersöka känsliga ämnen ur ett sakligt perspektiv. Jag tycker att fallet Östling har varit ett praktexempel på detta.

måndag 26 december 2016

Säkerhet på internet för nybörjare (lösenord, https mm)


Jag skriver detta för att jag knappast kan påstå att ämnet är något som vi fick lära oss under skolåren, för att internet hunnit långt sedan dess och för att det är viktigt för att riskera att inte utsättas för något slags bedrägeribrott online eller att viktig information hamnar i fel händer. Troligtvis finns det fler av er som kan detta betydligt bättre än mig, men här kommer i alla fall min ansats till vad du bör känna till från vad jag lärt mig:

Lösenord

Bra lösenord skall vara riktigt svåra att komma ihåg. Men det är inte meningen att du skall minnas dem alla. Det är meningen att du skall kunna ETT lösenord som skall vara långt och svårt. Vad betyder detta? Jo, du bör använda en så kallad lösenordshanterare (password manager) på något sätt. Antingen använder du de som är inbyggda i moderna browsers som Firefox eller Chrome (eller skapar en egen textfil med lösenorden på din lösenordsskyddade dator). I dessa inbyggda lösenordshanterare sparar du alla dina lösenord och dina lösenord fylls automatiskt in när du skall logga in på en websajt (sajter som använder BankID är ett undantag). Det ENDA lösenordet som du skall komma ihåg skall du ange för att komma åt alla dina andra lösenord i din lösenordshanterare. Lösenordshanteraren kommer spara lösenorden krypterade (oläsliga) så länge du använder ett huvudlösenord, så du behöver inte oroa dig för att någon enkelt kommer åt dessa lösenord. Ett bra lösenord består av 12 eller helst fler slumpvis utvalda tecken av olika slag. Ett lösenord skall ALDRIG återanvändas, utan slumpa fram ett nytt lösenord för varje sajt. Det är dåligt och inte säkrare att byta lösenord ofta, använd istället ett riktigt bra lösenord permanent. Enklare lösenord som innehåller riktiga ord kan vara relativt lätta för hackare att dechiffrera fram ("cracka") med hjälp av en dator. När hackare lyckas stjäla lösenord från stora sajter så kan de återanvända dessa login för att logga in på andra sajter. Här kan du se hur många gånger uppgifter om dina konton har blivit hackade (fler än 1 är troligt): https://haveibeenpwned.com/

2-faktor-autentisering

De flesta viktiga stora sajterna som Google och Facebook erbjuder så kallad "2-faktor-autentisering". Det betyder att du vid inloggning utöver att ange lösenord måste ange en engångskod som du får via en mobil enhet. Detta är ett bra system ifall hackare har hittat ditt lösenord. Engångskoder som skickas via SMS är inte säkert (men bättre än inget), du bör istället använda engångskoder som kommer via den mobila appen för den tjänst du använder.

Surfa på internet med HTTP och HTTPS 

Vad betyder det där S:et på slutet av HTTPS? Varför är det säkrare? Jo, för att om du använder en sajt som har HTTP och du anger ett användarnamn och lösenord så skickas all information, inklusive lösenord och användarnamn i KLARTEXT till servern. Det betyder att någon som administrerar ditt nätverk på jobbet eller din internetleverantör (dvs någon mellan din dator och servern för sajten du använder "man in the middle") kan läsa exakt vilken information du efterfrågor och vilken information du skickar. För de sajter som använder HTTPS så skickas all information krypterat i båda riktningarna (oläsligt) mellan din dator/mobil och servern på sajten du besöker. Om HTTPS används så kan din internetleverantör endast se vilken sajt du besöker, men inte vilken information som skickas eller var på sajten du är. Dvs, om du besöker och skriver något på https://www.facebook.com/politiskgrupp så kan din internetleverantör endast utläsa att du besöker domänen www.facebook.com, men de kan inte se att du besöker undersidan /politiskgrupp eller vilken information du skickar dit eller läser där.

Uppdatera programvaror 

De flesta uppdateringar av operativsystem, appar och program avser säkerhetsuppdateringar, dvs programvaruutgivaren har upptäckt något typ av osäkerhet som hackare kan använda för att hacka din enhet. Det händer oftare än man tror genom så kallad malware (malicious software) och phishing. Dvs det är viktigt att alltid uppdatera mjukvaror eftersom de tätar risk säkerhetshål.

Phishing 

Phishing går ut på att någon med dåligt uppsåt försöker få dig att omedvetet dela dina lösenord frivilligt med dem. Det gör de genom att skicka ett vad det verkar trovärdigt email till dig som leder dig till en sajt som vill att du skall installera någon typ av programvara eller ange ditt lösenord. Titta alltid på vilken internetadress (URL) som du hamnar på om du råkat klicka på en länk i ett skumt email. Granska också avsändaren noga om du kan se en konstig email som avsändare.

Skicka meddelanden privat 

Alla meddelanden som du skickar online eller genom SMS kan lagras och läsas hos hos den som sköter tjänsten. För dig som vill skicka information privat till någon annan som varken de sociala nätverken eller teleoperatörerna kan läsa så duger inte vanliga meddelanden eller SMS. Då måste du använda så kallad "End-to-End-encryption", vilket betyder att meddelandet skyckas krypterat hela vägen från avsändare till mottagare, utan att servern eller någon annan mittemellan kan dekryptera informationen och läsa den. What's App erbjuder denna typ av kryptering men appen tillhör Facebook, om du inte vill skicka information via Facebook kan du använda Signal som är världens säkraste meddelandeapp som har denna typ av kryptering. Med Signal kan du också skicka vanliga SMS till dem som inte har Signal, så det är en bra SMS-app.

Virtual Private Network (VPN)

Ett Virtual Private Network (eller mer känt som VPN) är ett sätt att dölja din internettrafik för den som levererar internet till dig.

Den som levererar internet kan vara till exempel din internetleverantör till hemmet eller din arbetsgivare och dennes internetleverantör på jobbet. När man surfar HTTPS så behöver man inte oroa sig för att någon annan skall kunna läsa vad det är man skickar eller mottager, trafiken är krypterad. Men, den som levererar din internetanslutning kan se vilka domäner / sajter du besöker, även med HTTPS. Det kan till exempel vara känsligt att surfa facebook.com på jobbet, och det kan IT-personalen som administrerar ditt jobbnätverk se, dvs att du besöker den sajten. Tillika om du till exempel besöker mer snaskiga sajter som pornhub.com så kan de som levererar ditt internet se att din dator (ditt IP i nätverket) besöker den domänen.

För att råda bot på detta kan du alltså använda en VPN. Företag som levererar VPNer är till exempel F-secure (tjänsten heter Freedome) eller TorGuard. F-secure är sedan länge en finsk leverantör av antiviruslösningar. En VPN krypterar din trafik mellan din dator och en VPN-server någonstans på internet. Det vill säga, din internetkoppling gör ett extra hopp då den först går från din dator, till din VPN och därefter ut på internet. Detta då istället för att datorn ansluter till internet direkt. Trafiken mellan din dator och din VPN-server är helt krypterad, så det går inte att se vilken information alls som skickas mellan din dator och din VPN, nu ser din internetleverantör bara krypterad internettrafik, de kan inte ens se vilka sajter du besöker. Välj en VPN som du litar på! Din VPN-leverantör kan se vad för sajter du besöker, men om du surfar HTTPS kan de fortfarande inte se vad för information du mottager eller skickar till sajten du besöker. En VPN kan också vara väldigt bra för den som vill titta på exempelvis SVT Play utomlands, då väljer man en VPN-server som ligger i Sverige. Då tror SVT att du surfar från en dator i Sverige och du kan då se SVT Play även från länder runtom i världen.

Här är en intressant artikel som beskriver lite hur internet läses av i Sverige.

lördag 18 juni 2016

Så blockeras annonser (reklam) på internet + implikationer

Har gått och funderat på det här inlägget en stund för att jag själv skriver en blogg här som jag inte aktiverat annonser på ännu av olika anledningar. Men först: hur blockerar man reklam och annonser på internet?
Använder du inte Google Chrome så är det bara att installera på din dator eller mobil och sedan lägga till och installera appen AdBlock Plus som är världens absolut största annonsblockerare med stor marginal. Du hittar båda dessa program i länkarna i punkten ovan.

Produktivitetsbloggen kan du se lite bilder som visar hur det ser ut efter att en annonsblockerare som AdBlock Plus installerats. Men vad som händer att du mer eller mindre slutar få reklam och annonser på tidningar, bloggar och sajter som besöks på nätet. AdBlock är särskilt effektiv på stora mediasajter som Aftonbladet.se exempelvis. Jag tror även att AdBlock Plus blockerar annonser på Google och Facebook exempelvis. Sedan kan man ställa in undantag om man vill att det ska finnas sajter som ska få visa annonser ändå, till exempel om man tycker att annonserna är väldigt relevanta.

Vad tycker media om annonsblockerare?

Ja, det är ju inte så svårt att räkna ut att de verkligen inte gillar dem. :-) Med tanke på att man som användare läser tidningens innehåll helt gratis och sedan inte ens genererar annonsintäkter för utgivaren (tidning, blogg mfl). 

Det är särskilt negativt för traditionell media som historiskt sett innan internet livnärt sig på prenumerationsintäkter och annonsintäkter i papperstidningar. När papperstidningarna nu ersätts av onlinetidningar så blev det väldigt svårt att få in nya prenumerationer. Då förlitade sig tidningar på annonsintäkter, men nu är alltså annonsintäkterna också under starkt hot. Vad ska tidningarna göra för att framtidssäkra sig?

Här hittar du statistik för 2015 på användandet av annonsblockerare med data från Adobe och PageFair. I Sverige är vi tydligen redan uppe i 25% användning, vilket är högt minst sagt. Särskilt med tanke på att tillväxten på användandet av annonsblockerare är oerhört stark, 30-40% per år! 

Vad är implikationerna av detta för ny och traditionell media?

Det är ju väldigt svårt att säga vad teknikföretagen som Google och Facebook hittar på med annonser inom sök och sociala medier exempelvis, de skulle ju kunna blockera besökare med annonsblockerare. Och det är ju en smula ironiskt att Google både ger ut annonser på sökmotorn och i sitt annonsnäterk, deras främsta intäktskälla med stora marginal, och samtidigt stödjer AdBlock Plus genom Google Chrome. Men för Google kommer användarens önskemål först och det är ju solklart att folket har tröttnat på dålig och störande annonsering inom onlinemedier. Det är därför användandet av annonsblockerare ökar lavinartat.

Google och Facebook kommer dock att driva utvecklingen rent teknologiskt och tidningarna får förhålla sig till spelreglerna som dessa bjässar sätter. Men att användaren kommer först tvekar jag inte på, så smarta tidningar och andra utgivare bör redan nu förvänta sig en fortsatt kraftigt tillväxt av annonsblockerare. Hur media har hanterat det fram till idag varierar, vissa som Forbes blockerar helt besökare med annonsblockerare, andra som Financial Times har hindrar icke-prenumeranter från att läsa helt eller bara delvis (några artiklar per månad). Slutligen har sådana som DN, Expressen och Aftonbladet tillåtit annonsblockerare helt medan SvD använder blockerat annonsutrymme att promota nya prenumerationer. 

Det är säkert så att de flesta tidningar förstår vartåt det barkar, att blockera användare som har annonsblockerare kan snabbt innebära att man förlorar trafik och läsare, något som troligtvis är mycket jobbigt att hantera för många investerare, styrelser och VDar på dessa tidningsutgivare. Att vissa olika tidningarna sedan också experimenterar med framtidssäkrare lösningar är ett tecken på att man försöker hitta rätt i framtiden, en del göra tuffa val som slår fel. En hel del stora internationella tidningar har satsat på att bara tillåta prenumeranter men vad det verkar så är inte heller det lätt gjort, många av dessa tidningar går dåligt som konsekvens. Faktum är att nästan alla tidningar går dåligt och ingen utgivare verkar ha svaret på hur man skall överleva för närvarande. Kanske är det så att tidningar såsom vi ser dem idag inte kommer finnas kvar?

Men vad är då framtiden för tidningar?

Här kan jag endast spekulera, men en anledning till att jag hittills inte slagit på displayannonser på denna blogg är att jag inte tror att displayannonser kommer finnas kvar alls. Särskilt banners. Så Aftonbladet och de andra stora mediahusens primära intäktskälla kommer i min mening helt försvinna, det är vad användarna vill, så blir det. Det kommer teknikföretagen se till.

Men det är också så att användare vill läsa texter, få ny information. Det kostar trots allt pengar för tidningar att författa nyheter (resekostnader, traktamente, projektkostnader mm) om vad som händer i utlandet eller bedriva grävande journalistik inrikes. Dock för mig som skriver denna blogg kostar det mig inget annat än tid. Jag tror att tidningarna framledes kommer få mycket svårt att leva på texter och media som inte kostar annat än lön att producera, där kommer bloggar med obefintliga eller mycket lägre kostnader än tidningarna ta över till stor del.

Även även bloggare och nya utgivare av media vill säkert generera intäkter. Får man intäkter finns också ett incitament att göra mer och bättre. Undertecknat som inte får några intäkter kan ju inte jobba med detta att skriva. Men jag tror det kommer dyka upp lösningar:

Jag tror att prenumerationer och annonsering i stort sett kommer dö ut. Istället tror jag på modellen pay-as-you-go, dvs du betalar per artikel du läser eller video du ser. Svenska Flattr med Pirate Bay grundaren Petter Sunde har ett annat angreppssätt som är intressant, typ som en "honest box", vet ej om detta står sig dock, tror folk är för snikna att läsa utan att betala om möjlighet finns. Problemet med pay-as-you-go är att betalningen måste göras innan websidan laddas och där verkar det inte i dagsläget finnas en bra lösning som täcker hela internet. Det är ju en sak att ha en färdig betallösning och vara inloggad på ett antal stora tidningssajter samtidigt, men små bloggare vill ha betalt också. Och jag tror att floran av medelstora bloggar kommer utvecklas, då räcker inte kortlösningar mm som finns idag. Istället tror jag på det som kallas för machine payable web, läs om det här, en ny slags betallösning för alla utgivare. Det ligger dock lite i framtiden eftersom alla måste acceptera BitCoin. :-) Men deras marknadsplats växer, så detta är bara början.

söndag 29 maj 2016

Solceller: Kostnad för solpaneler och ekonomi?

Redigerad 20170929: Kolla denna artikel. Skitbra!
Low Costs of Solar Power & Wind Power Crush Coal, Crush Nuclear, & Beat Natural Gas
---
Den här gången handlar det om solceller, något som jag blir mer och mer intresserad av hela tiden, och är relaterat till intresset för elbilar, hemmabatterier och hela klimatsmartgrejen faktiskt. Jag kände att jag vill reda ut för mig själv vad det ekonomiska och tekniska läget egentligen är när det gäller solenergi och dess användning. Hur snart kan mänskligheten leva av solen och förnybara källor endast? Det verkar ju bara vara en tidsfråga faktiskt.


Investeringskostnad för solceller i en villa

I vanlig ordning blir det en hel del googlande för att hitta alla information som man vill åt. Och det är såklart svårt att ge något definitivt svar gällande ekonomin efter alla har olika förutsättningar, leverantörer samt kravställning. Men här hittade jag en resurs som anger att snittpriset per kW för solpaneler under förra året (2015) var 16 000 kr (exklusive installation). Kollar man på priset inklusive installation men före ROT och före statliga subventioner så verkar varje kW med solpaneler kosta omkring 19 000 - 20 000 kr ink moms. 

Hur stora solpanel-systemen är varierar sedan men verkar som en relativt vanlig villainstallation i dagsläget är 4 - 5 kW. Det innebär att själv kostnaden (eller rättare sagt investeringen) i så fall är 80 000 kr för ett 4 kW system och 100 000 kr för ett 5 kW system. Här hittade jag några exempel från Vattenfall och Sollentuna Energi där deras 5 kW system installerat och klart kostar nära 100 000 kr. Väl värt att notera dimensionerna på dessa system som verkar vara lite drygt 30 kvadratmeter takyta.

Sedan är det viktigt att nämna att du har rätt till ROT-avdrag som gäller 30% av installationskostnaden enligt Skatteverkets nya regler, vilket i Vattenfalls exempel från ovan ger omkring 9 000 kr i sänkt investeringskostnad. 

Dessutom är det för privatpersoner möjligt att återfå 20% av installationskostnaden från Svenska staten i form av subventioner som Energimyndigheten skriver. Det skulle i så fall innebära ytterligare en reduktion på 20 000 kr i investeringskostnaden. Dessutom har man tydligen rätt att få tillbaka pengar från överskottsproducerad el, men mer om det lite senare i denna artikel.

Därmed verkar det som att 100 000 kr kan reduceras till omkring 70 000 kr i faktiskt installationskostnad för investering i ett 5 kW system med solpaneler i skrivande stund (Maj 2016).

Hur många kWh kan man få ut? Sänkta kostnader & intjänade pengar

Nu kommer vi till avkastning och jag förmodar att här kan resultatet skilja sig väldigt mycket, beroende på hur solpanelerna är placerade och vilken kvalitet de håller. Men hittade tre källor som anger följande kWh per kW solpaneler:
Så vi kan väl för enkelhetens skull anta att man får ut 1 000 kWh per kW efter ens egna system troligtvis kommer vara lite bättre än genomsnittet. ;-) Dvs med vår typexempel på 5 kW så kommer vi få ut 5 000 kWh per år. 

Det här är ju lite kruxigt dock efter man bara får ut detta när solen skiner, dvs endast dagar med gynnsamma förhållanden. Det är därför som jag tror så starkt på Tesla och deras nya hemma batterier som verkar lösa hela ekvationen kring solceller. Då man kan ladda sin energi på dagen och förbruka den under natten. 

Hursomhelst dessa kWh får man gagn av, och dessutom lite till, jag läste en sk testimonial på Ecokrafts hemsida som angav att solcellerna har en viss kylande effekt på huskroppen eftersom det är lite luft mellan dem och taket. Det hade varit jäkligt bra för min egen del då vårt stora svarta tak gör att vinden och huset blir stekhett på varma sommardagar. Nu använder vi inte aircondition så man tjänar inte pengar på detta, men om vi hade gjort det så hade vi kunnat sänka kostnaden.

Hursomhelst, jag hade ett elpris i min förra artikel som låg på 60 öre per kWh, givet denna kostnad för elen så skulle ett system som genererar 5 000 kWh spara 3000 kr per år ifall man lyckas förbruka all energi som går åt själv. Det är värt att nämna också att du får skattereduktion på 60 öre per kWh som du som mikroproducent matar tillbaka ut i elnätet ifall du inte skulle förbruka 100% av egenproducerad el själv, dock max 18 000 kr avdrag per år enligt Energimyndigheten. Men så stora system kommer inte vanliga privatpersoner ha, vi räknar ju med 3 000 kr endast på vårt exempel med 5 kW.

Vad är avkastningen för solpaneler? 

Alltså, om vi tittar på detta som ett investeringsobjekt med avkastning per år skulle avkastningen vara 3 000 kr på investering om 70 000kr, eller närmare bestämt 4,3% per år. Inte jättehögt kanske men i alla fall omkring 4 gånger högre än du får på ett sparkonto, de bästa sparkontona jag ser just nu verkar ge 1,2 % ränta i skrivande stund för 12 månaders bindningstid. Dvs, om du vill spara pengar på sikt så förefaller detta vara en sund investering givet denna ekonomiska kalkyl. Nu kan dock det ekonomiska läget förändras och då kan kalkylen helt förändras, osäker på om sämre eller bättre.

Vad är livslängden och återbetalningstiden på solpaneler?

Det här tycker jag är viktigt, många vill ju känna att deras investering betalar tillbaka sig givet en viss tidhorisont. Med kalkylen ovan skulle den tiden vara 23 år. Elpriset har under den senaste tioårsperioden varierat mellan 40 öre och 60 öre så att återbetalningstiden skulle kunna bli längre. Detsamma gäller för avkastningen per år som skulle kunna vara lägre. 


Hittade inget uppdaterat diagram just nu, löser det senare

När det gäller livslängden på solceller får man också ta det i beaktande. Men vad det verkar så kan de också hålla mycket längre, läs här, så länge mekanisk påverkan minimeras på solcellerna. Det verkar finnas en 25 års garanti på de flesta solceller. Men det är också värt att notera att de flesta solcellers verkningsgrad reduceras något med åren. 

Hursomhelst, solceller verkar vara en helt ok investering för sparpengar i dagsläget i Sverige, vilket jag inte trodde. Trodde det var mer för entusiaster. Med tanke på detta är det inte svårt att förstå varför man bygger solceller nu som galningar i delar av USA med mycket sol, när solfattiga och kalla Sverige kan generera skaplig avkastning på solpaneler. I takt med att kostnaden går ner för solceller så kommer ekonomin förbättras avsevärt, snart kommer vi förhoppningsvis inte behöva oroa oss för växthuseffekten längre. Alla kommer vilja ha solceller och köra elbilar. :-)

Update (2017-05-11)  - Teslas soltak

I dag har Tesla (ni vet, elbilarna och batterierna) presenterat sin senaste produkt. Solenergitak som de kommer sälja världen över. Man kan alltså köpa dem här i Sverige. Se artikeln här. Det verkar vara en riktigt "killer-app" detta för att de har klurat på detta med tak en hel del. Med dessa soltak slipper man alltså solpanelerna, istället är takpannorna själv solpanelerna. Takpannorna är gjorda av glas och är många gånger starkare och mer hållbara än det mest hållbara taket som nu säljs. Tesla anger en garanti på taket som är husets livstid eller oändligheten. Takpannorna är konstruerade för att se ut som riktiga takpannor. Tesla har även gjort vissa lönsamhetsberäkningar baserat på den amerikanska marknaden och över 30 år så betalar taket tillbaka sig självt. I USA har de också vissa subventioner som vi har i Sverige. Kort sagt, kanske har solenergiåldern nu verkligen nått fram? Hoppas! 

Se några bilder nedan på soltaken. De ser ut som vanliga tak!



lördag 28 maj 2016

Elbilar: Kostnaden att ladda full? Vad är räckvidden?

En fråga som kom upp på senaste styrelsemötet i min samfällighetsförening då några husägare hade börjat ladda sina nya elbilar i eluttagen vid parkeringsplatserna utan att fråga, de är ju normalt sett till för motorvärmare, men det finns väl egentligen inga regler kring vad elektricitet får användas till. I vår samfällighet finns det tydligen också en effektbegränsning som varje uttag kan ta ut från sina platser varje dygn. Hursomhelst folk blev ju arga för att man utan att räkna inser att kostnaden är högre än den skulle varit för en motorvärmare. Men vad kostar det egentligen?

Jag kände att jag ville ta reda på detta för några olika typer av elbilar eller hybrider. Jag utgår då från att man laddar batteriet från tomt till fullt. Det första man måste göra är ta reda på vad priset på elektricitet är. Så jag gick in på elskling.se och tog snabbt reda på att marknadspriset just nu ligger kring 60öre/kwh. När vi känner till detta ska de ju bara vara att multiplicera denna siffra med batterikapacitet i den bil som vi vill granska.

Jag är intresserad av Tesla så jag börjar med dem:

Tesla Model S - 60 eller 85 kwh batteri

Kostnaden blir 36kr (60 kwh) samt 51kr (85kwh). Det är ju också väl värt att veta vad det skulle kosta per mil för att kunna göra en jämförelse mot bilar med förbränningsmotorer. Dessa batterier ger enligt uppgift tydligen räckvidd i normalkörning på 230 miles (370 km eller 37 mil) samt 270 miles (434 km eller 43 mil). Tar vi till exempel då siffrorna för det stora batteriet så blir det 51 kr dividerat med 43 mil, vilket ger 1.2 kr per mil.

Tesla Model S
Tesla Model S


Jämför vid det mot min VW Passat TDI (som måste fixas pga utsläppsskandalen med VW som du säkert läst om) så drar den 0.46 liter per mil i landsvägskörning, och nu var senast dieselpriset 13 kr per liter. Det ger en kostnad på knappt 6 kr per mil. Så det verkar som min VW Passat kostar cirka 600% mer för drivmedel per mil en Tesla Model S. Holy moly, det var mer än jag trodde!!!

BMW i3 - Nytt 33 kwh batteri

Ett nytt batteri på 33 kwh ger 114 miles (184 km eller 18 mil) räckvidd. Det ger med samma elkostnad som ovan 20kr per fullladdning eller 1.1 kr per mil. Dvs ungefär lika mycket som Tesla Model S.

BMW i3
BMW i3

Nissan Leaf - 24 kwh

Här hittar jag lite info om att batteriet i originalutförande ger 24 kwh och 80 miles (129 km eller 13 mil). Det ger laddkostnad på 14kr och priset per mil blir då 1.1kr i likhet med BMW i3 och Tesla.

Nissan Leaf
Nissan Leaf

Chevrolet Bolt - 60 kwh

Den här bilen kommer ha ett batteri på 60 kwh som ger en räckvidd på 208 miles (334 km eller 33 mil). En fulladdning kostar 36kr och 1,09 kr per mil. Det är lite lägre per mil än de ovan. Den här bilden har främst blivit känd som en utmanare i samma klass som Tesla Model 3. 

Chevrolet Bolt
Chevrolet Bolt

Tesla Model 3

Här är elbilen som fått så enormt mycket press 1-2 år innan produktionen börjar. Den har fått 400,000 förhandsbokningar. Makalös efterfrågan vad det verkar. Tydligen för att priset skall vara mer humant än Model S som bara rika har råd med. Den här skall medelklassen tydligen kunna ha råd med. 

Den skall tydligen ha upp till 60 kwh i batterikapacitet och klara en räckvidd på 215 miles (eller 347 km eller 35 mil). Det ger pris per fulladdning på 36 kr och kostnad per mil på 1,02 kr. Det är lägst hittills av dessa elbilar som det skrivs mest om. 

Tesla Model 3
Tesla Model 3

Japp, det var det. Nu har vi rett ut vad det egentligen kostar att köra och ladda en elbil. För att besvara min egen undran vad det egentligen kommer kosta vår samfällighetsförening så beror det såklart på hur mycket man kör. Men om det är i snitt 5 mil per dag så kostar det ungefär 5 kr om dagen eller 150 kr i månaden. 

Läs också gärna mina inlägg om Tesla samt hemmabatterier.

lördag 21 maj 2016

Varför fungerar Riksbankens penningpolitik inte längre?

Nu verkar de flesta överens om att centralbankerna (som Riksbanken och ECB) egentligen inte har förmågan att skapa real tillväxt med sin keynesiska monetära policy som inneburit oerhört låga räntor över lång tid. Centralbanker och regeringar världen över har försök att få fart på tillväxt och inflation med låga räntor men det fungerar inte. Tillväxten ökar inte, det verkar endast vara så att världens företag och ekonomier hindras av de låga räntorna istället för att de främjar tillväxt.
I denna artikel från @NorthmanTrader går han igenom att världen tycks befinna sig i en gigantisk prisbubbla. Värdet på finansiella tillgångar som fastigheter och företag har exploderat tack varje fenomenalt låga räntor länge. Värdet på finansiella tillgångar har som bekant en inverterad relation till räntorna. Om man i princip inte behöver betala ränta på sitt huslån så kan man egentligen ta ett oändligt stort huslån.


Så hur har vi egentligen hamnat i den här prisbubblan? 

Dagligen frågar sig finansiella kommentatorer (framförallt i USA än så länge) hur man egentligen kan tillåta så låga räntor så länge, speciellt när det verkar som att låga räntor skadar små innovativa företag och främjar trötta storföretag och därmed skadar realtillväxten i ekonomin. Det är framförallt driven av en keynesiansk monetär policy i vars recept ingår att sänka räntorna för att öka konsumtion och inflation, när bedömningen är att dessa är för låga. Den amerikanska centralbanken Federal Reserve inledde denna policy under Ben Bernanke. Tidigare har detta fungerat, vilket troligen är anledningen till att man ihärdigt tillämpat denna metodik nu, men återigen, den här gången har det inte fungerat. 

Istället beskylls nu centralbankerna (även Riksbanken) för att de har skapat ett finansiellt monster, att de centralstyra ekonomi med låga räntor och genom att skapa nya pengar. Räntorna får inte börja öka för att det skulle skapa kaos med sjunkande priser på finansiella tillgångar.

Varför tillåts denna galenskap? 

Mitt i all denna fel-funktion och detta kaos börjar man fråga sig om kapitalismen fortfarande fungerar som den skall? Alla stora ekonomier verkar dras med samma problem: ett berg av skulder. Varför får så många låna så mycket? Många frågor, svårt med svar. Lite därför jag skriver denna artikeln, bara för att för mig själv reda ut vad det kan bero på.

Om man istället vänder lite på resonemanget, och antar att kapitalismen fortfarande fungerar, i alla fall delvis så kan man fråga sig vad anledningen är att världens ekonomi har resulterat i att räntorna skall vara låga? Kanske de låga räntorna är en konsekvens av något större? Något mer meningsfullt. Jag tror det delvis har att göra med informationsåldern.

Om världens ekonomi har möjliggjort låga räntor så har världens ekonomi också möjliggjort och pressat fram investeringar. Investeringar i vad? Historiskt sett så har investeringar inneburit en ny maskin eller nykonstruktion av en fastighet exempelvis (materiella anläggningstillgångar), något som skall generera extra intäkter. Och det stämmer ju fortfarande delvis, speciellt i sådana länder som Kina. Men i den utvecklade västvärlden, var går investeringarna nu? Söker man lite på Google och jämför materiella och immateriella anläggningstillgångar så blir det tydligt att i utvecklade länder har investeringar i immateriella anläggningstillgångar gått om ordentligt, det är en stark trend.

Immateriella anläggningstillgångar kan vara en förklaring

Målet med immateriella anläggningstillgångar har för det mesta att göra med effektivitet, att kunna behandla information och stora system än mer effektivt än tidigare. I mitt jobb till vardags investerar vi 100% i immateriella anläggningstillgångar (mjukvaruutveckling) för att bygga system som innebär att vi kan sälja produkter till lägre kostnader än våra konkurrenter. Dvs, när materiella anläggningstillgångar oftast skall leda till nya intäkter så tror jag istället immateriella anläggningstillgångar leder till sänkta kostnader. Vi automatiserar arbete som tidigare varit manuellt.

Så en stor del av alla dessa investeringar har rätt och slätt gått till att automatisera manuellt arbete. De låga räntorna har möjliggjort massiva förbättringar i informationshantering och inneburit lägre kostnader tack vare lägre manuell arbetsinsats. Två bubblor i Silicon Valley och inom IT mer allmänt tydliggör kanske detta mest av allt, den andra IT-bubblan verkar spricka nu. Världens kapitalistiska ekonomi har hungrat efter mer effektivitet och räntorna har pressats ned som en konsekvens, för att möjliggöra stora investeringar i mjukvara och effektiviseringar.

Informationsåldern och internets skapande har förändrat världen

Informationsåldern har gasat på utvecklingen och möjliggjort stora investeringar inom mjukvara som dessa jag just beskrivit. Frågan är när världen har investerat färdigt i mjukvara/effektivisering? När den processen är klar, så kanske ränteläget i världen förändras kraftigt igen. Svårt att veta, men detta var i alla fall en teori varför räntorna har kunnat vara så låga så länge.

Det är också tydligt att den traditionella expansiva penningpolitiken inte riktigt fungerar som det är tänkt när de stora investeringarna görs i att effektivisera ekonomin och robotisera manuellt arbete, dvs faktiskt reducera BNP.

Fram till det att fabriksarbetaren har utbildat sig till programmerare eller liknande så kommer han kanske inte kunna skapa mycket tillväxt för ekonomin eftersom han står utan arbete ...

---

Läs mina tidigare artiklar om den rekordlåga inflationenvärldens ekonomiska nedräkning, penningpolitikens galenskap och bostadsbubblan.